Ondskan

ONDSKAN

En dramatisering av Jan Guillous bok med samma namn. Föreställningen hade premiär på Dramaten den 9 september 1995 och var under fem år en publik och konstnärlig succé. Hittills har den spelats mer än 700 gånger och är den föreställning som spelats flest gånger i Dramatens historia. Den är en timme och tjugo minuter lång. Enda rekvisita som behövs är en stol.

Kort om innehållet

Vad gör man, hur gör man, ska man göra någonting alls? När man utsätts för våld, när man mobbas, när andras brutalitet inte tycks ha några gränser. Kan man luta sig mot en ickevålds princip? Eller måste man slå tillbaka för att få ett stopp på grymheterna?

Erik är hårt uppfostrad hemma av sin far och samtidigt härdad av skolans villkor med gängbildningar och våld. På grund av sitt brutala uppträdande blir han relegerad och skickas till en internatskola. Det visar sig snart att villkoren på den nya skolan är ännu värre, det är en värld full av hierarkisk ordning, grupptryck och pennalism. Temat i Ondskan kretsar kring hur man i en värld av våld kan komma fram till en lösning och vad det får för effekter. Det är en pjäs om att växa upp och att hantera sin situation.

Bakgrund

Det var en höst då jag inte repeterade. Jag tänkte att jag skulle bearbeta en bok och göra någonting själv. Det skulle vara en modern historia. Så tittade jag i bokhyllan hemma och såg "Ondskan". Den är djävligt bra, tänkte jag, men det är väl nån som har filmrättigheter eller nåt. Så jag letade vidare, men hittade inget. Sen började jag stryka under bra meningar som ren terapi.

Jag började sätta ihop dem för att se om det skulle gå. Sen så ringde jag Nordstedts som var Guillous förlag då, och de gav mig hans nummer. Jag frågade honom om det var OK att jag gjorde det och han sa bara "Ja". "Men pengar och så", frågade jag... "Jag kommer inte ställa några stora ekonomiska krav" sa han. OK, tänkte jag. Så spelade jag då upp den för personalen på Dramaten. Först för receptionen. Jag dubblade för varje våning. Fyra stycken på sminket och sexton i chefskorridoren. Eftersom jag märkte att det funkade hela vägen upp. Så blev det premiär.